Flera dagars sömnlöshet har nu tagit ut sin rätt och jag både ser ut och beter mig som en zombie. Spenderar därför dagen i rehabiliteringens namn med långa promenader i solen, garderobsrensning och läsning. Skrattar fastän jag har glömt bort hur man gör och äter fastän jag inte kan. Det fina med livet är att det faktiskt rullar vidare ändå, fastän man inte riktigt vill eller orkar.