It's been a long year. How's your halo?

 


Här om dagen fyllde en nära vän till mig år.
Eller, en person som har varit en väldigt nära vän till mig iallafall. Förra året firade jag hennes födelsedag tillsammans med henne, och året innan dess också. I år har jag knappt ens sagt grattis.


Är det inte konstigt hur det kan bli? Hur man ett år kan skratta, skämta och umgås med en person dagligen, för att nästa år ha tappat kontakten helt. Ett år. När man lovat varandra en livstid är inte ett år inte speciellt lång tid.

"So what? Saker förändras" tänker ni, och det är nog också den främsta anledningen till att sånt här händer. Eller åtminstonde så är det vad man intalar sig själv och alla andra. "Det var inte vårat fel. Vi förändrades bara".

Klart som fan att det var vårat fel, det finns ingen annan att skylla på. Kan man inte få en så självklar sak som vänskap att fungera, så har något gått väldigt fel på vägen. Det är inte det att jag inte tror på att saker och ting förändras. Saker förändras. Människor förändras. Livet förändras. Men det är just det faktumet som gör att jag omöjligt kan tro på att förändringar påverkar vänskap. För skulle det göra det så är ju ordet "föralltid" bara tomt jävla skitsnack, eller hur? För saker förändras. Och kommer alltid att göra det. Men det betyder inte att man kommer att sluta älska varandra på vägen.
 

Om man lovat varandra trofast kärlek genom eld och vatten ska den kärleken vara tillräckligt stark för att inga förändringar i hela världen ska kunna hindra den. Men ändå lämnar vi våra vänner när vi behöver varandra som mest, ändå snackar vi skit bakom ryggen på personerna vi en gång grät ut hos, ändå låter vi stoltheten ta över istället för att förlåta varandra för våra brister medans vi har chansen.
Mänskligt? Tonårstjejer är inte mänskliga.


Kommentarer
Postat av: Anonym

jag håller helt med dig. bra skrivit.

2009-07-31 @ 15:29:15
Postat av: anna

jag vet inte vad jag ska säga.

2009-07-31 @ 20:08:29
URL: http://ahillers.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0